Skribent: Elena Karpilovski
Skriv ut  Tipsa en vän  A B C
Publicerad: 2006-06-03

Stroke – en folksjukdom

Stroke, eller slaganfall som det också kallas, är ett globalt problem och en av våra stora folksjukdomar. Sedan början av 1990-talet har antalet strokefall ökat runt om i världen. Risken för att drabbas ökar med åldern, men man får inte glömma att sjukdomen finns i alla åldrar. De senaste åren har det skett betydande framsteg i behandlingen men i Sverige insjuknar fortfarande var 17:e minut någon av stroke. Det är viktigt att komma ihåg att mycket kan man göra själv för att minska risken.
 
Stroke drabbar cirka 30.000 svenskar varje år och sjukdomen är den vanligaste orsaken till sjukhusvård. Stroke orsakas av en propp i något av hjärnans blodkärl eller genom att ett skadat kärl brustit och lett till en blödning. Hjärnan väger inte mer än 1,5 kg men förbrukar upp till 20 procent av kroppens syre. Trots hjärnans stora syre- och energibehov har den inte några reservdepåer utan måste hela tiden få kontinuerlig försörjning via blodet.
 
En propp uppstår när ett blodkärl blivit så trångt att blodet upp till hjärnan inte kan passera. Blodplättarna klumpar ihop sig vid förträngningen och bildar en propp som stryper syretillförseln till hjärnan. Detta leder till att cellerna dör, inom några minuter uppstår svåra skador och man drabbas av hjärninfarkt. Blodproppar kan även bildas på andra ställen i kroppen, vanligtvis i hjärtat och sedan vandra till hjärnan.
 
Cirka 85 procent av alla som får stroke har fått en blodpropp. Att kärlen är för trånga beror ofta på åderförkalkning. Åderförkalkning utvecklas under många år och i flera steg. Det första tecknet är fettinlagring i kärlväggarna som så småningom kan leda till mer tydligt plack på kärlens insida. Bitar av placken kan lossna, föras vidare i blodbanan och fastna och täppa till andra blodkärl.
 
Resterande fall av stroke är för det mesta hjärnblödningar som uppstår vid ett brustet kärl. Även i det här fallet är det åderförkalkade kärl som ligger bakom. Fettinlagringarna försvagar kärlen som till slut brister.
 
TIA – en varningssignal
Om symtomen vid syrebrist i hjärnan försvinner helt inom ett dygn kallas tillståndet för TIA - transitorisk ischemisk attack. Det kan handla om övergående synförlust eller synnedsättning på ena ögat, svaghet i den ena armen eller talstörningar. TIA bör betraktas som en varningssignal, eftersom man under de närmaste åren löper stor risk att få en hjärninfarkt med allvarligare symtom.
 
Högt blodtryck och andra riskfaktorer
Ett högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och ökar påfrestningen på kärlen eftersom kärlväggarna blir hårdare och mindre elastiska. Högt blodtryck är en av huvudorsakerna till stroke. Blodtrycket stiger med åldern, hos män börjar blodtrycket stiga i 25-30-årsåldern medan hos kvinnor sker det närmare 40-årsåldern. Man får dock inte glömma att det är väldigt individuellt.
 
Det normala blodtrycket brukar anges som 120/80 mm Hg. När trycket passerar 140/90 mm Hg talar man om för högt blodtryck. Den första siffran visar övertryck och den andra undertryck. Blodtrycket varierar och beror på hur kraftigt hjärtat drar ihop sig och på motståndet i kroppens alla kärl.
 
Man vet inte varför många får högt blodtryck med åldern. Det går sällan att peka på en tydlig orsak, även om ärftlighet har en viss betydelse. Det verkar också som att övervikt, stress och för lite motion spelar en roll. Ungefär fem procent av de med högt blodtryck har fått det som en följd av andra sjukdomar, till exempel hormonrubbningar eller njurskador. Det kan också orsakas av vissa läkemedel som kortison. Högt blodtryck påskyndar åderförkalkningen och skadar även hjärnans tunnare blodkärl.
 
Andra riskfaktorer vid stroke är diabetes, hjärtsjukdomar, högt kolesterolvärde, rökning, alkohol, felaktig kost och stress. Även ärftlighet spelar roll, vissa människor ärver en genuppsättning som gör att de lättare drabbas av högt blodtryck eller diabetes. Vissa människor har en medfödd svaghet i kärlen. Ju fler samtidigt förekommande riskfaktorer desto större är risken för stroke.
 
Följder av stroke
Oavsett om stroke orsakas av en propp eller en blödning liknar symtomen och skadorna varandra. De vanligaste symtomen är stark huvudvärk, känselnedsättning, förlamning eller domningar i ena kroppshalvan, talsvårigheter, rubbad syn och balansproblem. Symtomen beror huvudsakligen på vilken del av hjärnan som drabbas.
 
Stroke utgör den vanligaste orsaken till nervsystemrelaterat handikapp hos vuxna och den tredje vanligaste dödsorsaken efter hjärtinfarkt och cancer. Förutom att stroke orsakar ett stort mänskligt lidande medför sjukdomen även stora ekonomiska kostnader för samhället.
 
Män och kvinnor
Medelåldern bland dem som får stroke är 73 år för män och 77 år för kvinnor. Risken att insjukna är cirka 40 procent högre för män jämfört med kvinnor i samma ålder. Men eftersom kvinnor lever längre så blir det totala antalet drabbade ungefär detsamma. Senaste forskningen har även visat att fler och fler insjuknar i stroke och störst är ökningen bland kvinnor, 33 procent på drygt 10 år. Motsvarande siffra för männen är 19 procent.
 
Detta tror man beror på att samhället och arbetslivet förändrats på ett sätt som påverkat kvinnors hälsa mer än mäns. En annan förklaring till den kraftiga ökningen kan vara att allt fler kvinnor röker.
 
Hur kan stroke förebyggas?
Den viktigaste förebyggande åtgärden är att upptäcka och behandla de riskfaktorer som kan påskynda åderförkalkningen i kroppens blodkärl, till exempel högt blodtryck, diabetes, höga blodfetter.
 
Högt blodtryck ger inga tidiga symtom och därför är det viktigt att regelbundet kontrollera sitt blodtryck. Inom vården och bland allmänheten förknippas inte högt blodtryck i tillräckligt stor utsträckning med en ökad risk för stroke. Men ungefär en fjärdedel av den vuxna befolkningen i Sverige beräknas ha ett förhöjt blodtryck, över 140/90 mm Hg. För många skulle sänkning av blodtrycket till normala nivåer innebära den viktigaste förebyggande åtgärden.
 
Först och främst handlar det om ett sunt levnadssätt. Undvik att röka och drick med måtta. Kosten bör bestå av rätt slags fett, mycket frukt och grönsaker, magra mjölkprodukter och inte för mycket salt. Saltet ökar vätskevolymen i kroppen vilket i sin tur leder till ett ökat blodtryck. Motion och minskad stress samt, vid behov, blodtryckssänkande medel hjälper också till att sänka ett högt blodtryck.
 
Övervikt och höga blodfetter har en stark koppling till utvecklingen av åderförkalkning, och är en av drivkrafterna bakom utveckling av diabetes. Vid fetma klarar inte fettvävnaden att hålla kvar fettet utan det läcker ut och förs via blodet till levern. I levern ombildas det och utsöndras som lipoproteiner, fettpartiklar som består av bland annat triglycerider och kolesterol. Dessa är inte vattenlösliga utan flyter omkring i blodet och kan fästa i kärlväggar. Vissa typer av fett, exempelvis ”det onda kolesterolet” fastnar lättare.
 
Klumpning av fettpartiklar leder till att immunsystemet börjar ingripa och ger upphov till en inflammatorisk process. Detta i sin tur leder till ännu mer plack. Därför är det viktigt att skära ner på mättat fett som finns i bland annat animaliska produkter och äta mat med högre halter av omättat fett, till exempel fet fisk, nötter och vegetabiliska oljor.
 
 
Kommentarer på denna artikel
 
2006-09-01 23:17:09 - Fet Skåning
Sömnapne´ hos 65% av stroke och hjärtinfarktpatie
Sömnapne´är för många läkare delvis okänd.
Få patienter får remiss för utredning.
När sömnapne´ konstaterats får patienterna dessutom stå för stora löpande kostnader själva.
Maskin för behandling kostar ca 6000:-
Ren investering!
 
2006-06-05 10:55:42 - Lars
Vad är det för
fel på magra mjölkprodukter?
 
2006-06-05 10:25:22 - Anna
Ät inte magra mjölkprodukter
Nej det är inte nyttigare med magra mjölkprodukter! När ska alla som arbetar med hälsa lära sig detta? Läs på! Äkta smör är nyttigare än kemiska margariner!
 
Kommentera denna artikel