Skribent: Kristina Nordqvist
Skriv ut  Tipsa en vän  A B C
Publicerad: 2003-09-02
Uppdaterad: 2008-12-20

Vikten är inte det viktigaste

– En person som lider av en ätstörning behöver inte vara underviktig. Normalviktiga eller till och med överviktiga kan vara drabbade av ätstörning och undernäring. Även om yttre symtom saknas kan kroppens inre resurser vara uttömda och personen ifråga kan må mycket dåligt, säger Krystyna Malm, överläkare på Mottagningen för ätstörningar i Huddinge.
 
Varken vikt eller labvärden säger något om psykiskt välbefinnande. En ätstörningspatients främsta kännetecken är att mat och ätande upptar nästan all tankeverksamhet. Det som börjar som en oskyldig bantningskur kan få katastrofala effekter. Relationen till mat kan tillslut bli livets största problem.
 
—Bantningskurer ger bara motsatt effekt, jag brukar säga att det bästa sättet att bli tjock är att börja banta. Kroppen hamnar i ett stresstillstånd och håller hårt i reserverna. Den önskade viktminskningen uteblir och skapar därmed ångest som i sin tur kan leda till en ätstörning, säger Krystyna Malm.
 
Det går inte att särskilja en orsak till uppkomsten av ätstörningar. Ofta bidrar flera faktorer under en längre tid till sjukdomsbilden. Press utifrån i form av kroppsideal i samhället, splittrade familjer och stress i kombination med inre faktorer som ärftlighet, låg självkänsla och kemisk obalans kan utlösa en ätstörning.
 
Störningen kan ta sig uttryck på olika sätt antingen som anorexia nervosa (självsvält) eller bulimia nervosa (hetsätning med kompensatoriskt beteende som till exempel kräkning).
 
—Vi behandlar också en stor grupp patienter som vi klassar som UNS - Utan Närmare Specificering. De uppfyller inte specifika diagnoskriterier men anses ändå ha en ätstörning. Många UNS-patienter är normalviktiga men ändå undernärda säger Krystyna Malm.
 
Oavsett störning är det viktigt att behandling sätts in så fort som möjligt. Om en ätstörning pågår länge utsätts kroppen för skador som kan vara svåra och i vissa fall omöjliga att reparera. En långt gången anorexi kan i värsta fall
leda till döden. Sterilitet är en annan vanlig komplikation vid sent behandlad anorexi och en bulimiker som inte behandlas i tid kan få svåra hjärtproblem och sönderfrätta tänder. Som tur är går det att bryta den onda cirkeln och i många fall kan kropp och själ återställas.
 
Mottagningen för ätstörningar i Huddinge är ett behandlingsalternativ för ätstörningspatienter som vill ha hjälp att få ordning på sin relation till
mat.
 
—Det finns ingen allmän mall att gå efter i behandling av ätstörningar. Vi skräddarsyr efter varje individs behov, säger Krystyna Malm.
 
Elisabeth Villegas är sjuksköterska och kollega till Krystyna Malm och hon
berättar att behandlingen startar på patientens initiativ.
 
—Vi tar emot remisser men helst vill vi att patienterna själva ringer och bokar in
första besöket. Då vet vi att de är tillräckligt motiverade för att genomgå en behandling. Därefter sker en bedömning och diagnos av patienterna för att kunna ge en så bra behandling som möjligt. Det är viktigt att skapa en god kontakt med patienten och få henne eller honom att förstå att det är bra om även anhöriga och närstående kopplas in. Inga ätstörningspatienter vill
att mamma eller pappa ska veta om något och de försöker smussla in i det sista. Men ofta vet föräldrarna redan vad som pågår och vill gärna få vara delaktiga och fungera som stöd i behandlingen, säger Elisabeth Villegas.
 
En ätstörning som inte ger yttre symtom kan vara svår för föräldrar att upptäcka. Men tecken som man bör vara uppmärksam på är om ens barn inte vill äta tillsammans med familjen, minskar matintaget och försöker att kontrollera maten. Att dottern eller sonen börjar med strikt vegetarisk kost, till exempel veganmat kan i vissa fall vara ett tecken på ätstörning. Elisabeth Villegas bästa tips till föräldrar som börjar ana oråd är att prata öppet med sin dotter eller son.
 
—Konfrontera henne eller honom med misstankarna och säg att du gärna vill hjälpa till att ordna upp situationen.
 
Vanligt med ätstörning i 25-30-årsåldern
Även kompisar och andra närstående kan märka att någon de känner börjar experimentera med maten. Ätstörningar blir allt vanligare i samhället och sprider sig åldersmässigt. Det är inte bara ungdomar som drabbas även om
de flesta ätstörningar debuterar i tonåren. Ätstörningar är även vanligt i 20-30-årsåldern.
 
—Medelåldern på våra patienter ligger runt 25-30 år men vi behandlar även personer i 50-årsåldern, säger Krystyna Malm.
 
Hon berättar att majoriteten består av unga kvinnor som slussats runt i sjukvården då de sökt för diverse krämpor som har sitt ursprung i ätstörningen. Nästan alla som kommer hit är trötta, har ingen stresstolerans och lider av sömnsvårigheter och minnesproblem.
 
Eftersom en ätstörning ofta är svår att diagnosticera kan det ha tagit flera år av felbehandling innan de till slut kommer hit. Andra gemensamma nämnare för ätstörningspatienter är att de har svårt att planera och saknar impulskontroll. Många är medvetna om sin ätstörning och kan rent teoretiskt diskutera hur de borde förbättra sin situation. Men problemen uppstår då de försöker omsätta teori i praktik. Då behövs i de flesta fall professionell hjälp.
 
Massage och Qi gong
Många ätstörningspatienter behöver stöd då det gäller att återanpassa sina matvanor. Mottagningen för ätstörningar i Huddinge erbjuder därför dagvårdsaktiviteter som leds av Lena Björkendal, arbetsterapeut och Karin Österberg, sjuksköterska.
 
—Många har en snedvriden bild av till exempel hur stor en normalportion är och kan ha svårt att äta med andra runt omkring sig. Vi äter mellanmål och lunch med dem och försöker då visa hur ett normalt ätbeteende ser ut, säger Lena Björkendal.
 
Tanken är att ge patienterna verktyg för att de sedan själva ska kunna skapa egna, sunda matvanor. De flesta har länge levt enligt egna strikta matregler, de kan till exempel helt ha uteslutit kött och mjölkprodukter. Fett är ofta helt bannlyst. Men när de äter lunch och mellanmål med oss vill vi att de ska pröva på all slags mat.
 
Många får problem med magen, men det går över. Det är viktigt att etablera ett regelbundet måltidsmönster där ätstörningspatienterna äter sex mål om dagen frukost, lunch, middag och tre mellanmål.
 
För att förstå varför de bör äta så och hur det rent praktiskt ska gå till erbjuds patienterna dietistundervisning vid fyra tillfällen en gång i veckan. Undervisningen är uppbyggd som en föreläsningsserie. I dagvården ingår förutom ätträningen även arbetsterapi, massage och Qi gong.
 
—Taktil massage (beröringsmassage) och Qi gong tränas eftersom patienterna behöver få hjälp med stresshantering och med att öka sin kroppskännedom.
Speciellt massagen är bra för att få bättre insikt om kroppskonturer. Vissa ätstörningspatienter har helt tappat begrepp om hur deras kropp ser ut, säger Karin Österberg.
 
Fettfixering hindrar normalt liv
Felaktig uppfattning om både kroppsligt fett och fett i maten är mycket vanligt bland ätstörningspatienter. Många anorexipatienter kan till exempel inte uppfatta sin kropp. Istället för den utmärglade kropp de borde se i spegeln ser de istället en spegelbild av sig själva som överviktiga.
 
—Ja, i det här fallet lurar hjärnan ögat. Anorexipatientens uppfattning om sig själv som tjock är alltså bara ett hjärnspöke. Men känslan och den faktiska uppfattningen som anorexipatienten har om sin egen kropp är mycket verklig för personen ifråga och måste därför tas på allvar.
 
Det magiska talet är tre
Enligt Krystyna Malm finns det alltid tre huvudfaktorer i de viktigaste behandlingspunkterna:
 
1. Det du tänker, känner och gör hänger ihop.
2. Det är viktigt med tre måltider och tre mellanmål som består av kolhydrat, fett och protein.
3. Träning bör begränsas till max tre gånger i veckan.
 
- Alla har en god chans att bli friska, säger Krystyna Malm.
 
Elisabeth Villegas håller med och berättar att många ätstörningspatienter har tankar och tvångsföreställningar som plågar dem och hindrar dem från att leva ett normalt liv.
 
—Det är inte ovanligt att ätstörningspatienter berättar att de inte kan gå in på en pizzeria. De har nämligen fått för sig att fettoset kan tränga in genom huden och därmed göra så att de går upp i vikt, säger Elisabeth Villegas.
 
Att ifrågasätta och prata om tankar kring mat och vikt är en mycket viktig del i behandlingen av ätstörningspatienter. Fyra terapeuter/psykologer för både gruppterapi och enskilda samtal finns knutna till behandlingsteamet i Huddinge.
 
Krystyna Malm som är både överläkare och psykoterapeut har också hand om enskilda terapisamtal.
 
—För ätstörningspatienter gäller det inte bara att gå upp i vikt, det gäller också att lära sig att hantera sitt liv. Ofta behöver de då ta till sig obehagliga sanningar om sig själva och sitt ätbeteende. Då släpper den starka känslokontroll de har och det är vanligt att de gråter under terapisamtalen, säger Krystyna Malm.
 
Hon tycker att gråten är ett steg i rätt riktning och att det är skönt att se hur de lyckas släppa kontrollbehovet och därmed tillåta sig att känna de känslor som tidigare stängts av.
 
—Ingen ska behöva tycka att det pinsamt att gråta inför mig. Jag uppmuntrar dem istället till att släppa loss känslorna, ett knep är att påminna dem om att jag tar betalt för deras tårar.
 
Att hantera sina känslor och därmed få en sundare relation till mat och ätande är en viktig del i behandlingen tycker Krystyna Malm.
 
—Men det allra viktigaste i vår behandlingsmodell, både vad gäller dagvård och terapisamtal är att ge patienterna hopp. Jobbiga tankar kring mat och ätande kan finnas kvar, men de lär sig att hantera dem. Alla har en god chans att bli friska.
 
Fakta:
Har du problem med maten och misstänker att du har en ätstörning?
Ring mottagningen för ätstörningar på telefon 08-58 58 56 96.
 
Dikt om ätstörning
Hur får man ordning på en ätstörning?
Alla vet ju att tjat
hjälper inte när det gäller mat
Ju flera kockar
desto fler blir för magra eller för tjocka
Försöker man göra vardag till fest
blir de som drabbas flest
När man är rädd att bli tjock
följer man bantningsråden i flock
Lyckas man svälta några dagar i rad
blir man jätteglad
Glädjestunden är inte lång
att äta eller inte äta förvandlas till tvång
Man lever på frukt och grönsaker
lite fil och kaffe hjälper att hålla sig vaken
Inget fett, inget kött
undra på att man blir trött
Och när man sedan vill vända
börjar otrevliga saker hända
Kroppen protesterar och skriker
tålamodet viker
Man kämpar själv utan framgång
och blir besviken gång på gång
Depressionen kommer i fatt, ångesten stiger
men man tiger
Ingen får veta att man fastnat i ett hjul
som snurrar allt fortare utan att man har kul
Det som var glädje blir till plåga
man vill ha förändring utan att våga
Hur gör man förresten
När man möter kroppens protester
Helst vill man fly, få lite ro
söker experter som får en att tro
Att det finns en genväg till lycka
medicinen hjälper kan man tycka
Den första tiden känns det bättre men,
sen… kommer allt igen ofta med dubbel styrka…
Man försöker lirka med andra preparat
utan resultat
Förgäves försöker psykologen
få igång dialogen
Kroppen stökar
ångesten, den bara ökar…
Tills man en vacker dag
har bestämt sig att ta tag
I problemen och bestämmer
att börja leta var skon egentligen klämmer
Och vågar äta och vågar prata
så omgivningen kan sluta tjata.
Krystyna Malm
 
 
Kommentarer på denna artikel
 
2010-09-20 04:17:57 - Anna-Greta
inte ett problem.
Dom flesta av mina anhöriga har väldigt ofta något att påpeka när det gäller min vikt. Allt från ett enkelt "du behöver äta bättre, till jag kan se dina benknotor" etc. Jag har aldrig sett mej som smal. Är 162 lång och väger 47 kg och om man ska gå efter BMI så ligger jag alldeles vid gränsen, men eftersom det inte stämmer till 100 % så ser jag mej över gränsen inte under. för det låter och är på nått sett rimligare bara..Jag ser inte mej som underviktig eller smal utan jag tänker
Att man ska må bra och trivas med sig själv betyder det att vara smal så förstår jag inte problemet med att vara det. Jag håller koll på min vikt och så fort jag känner att det går för långt gör jag alltid någonting åt det.
 
2010-05-19 00:13:03 - plupp
konstig
jag är 170cm lång och väger 45 kilo. men ser mig själv inte som underviktig eller smal.
är det något fel på mig?
 
2010-01-12 04:09:57 - Marie
ätstörning?
j
 
2010-01-12 04:09:01 - Marie
ätstörning?
Jag väger 48 kilo och är 159 cm... Är jag för smal för att vara 17? .. Jag själv är väldigt nöjd med min kropp, men alla andra omkring tjatar om att jag är FÖR smal. Vilket har nu get mig dåligt självkänsla.. Jag åt väldigt mycket för men gick inget upp i vikt. Och nu äter jag inget alls för jag orkar inte bry mig, eller att jag inte är en matälskare.. Mina ögon är hungriga och kroppen tar aldrig upp maten..
 
2009-04-04 22:42:56 - Victoria
Inte att jag svälter mig..
Det är underligt, vet inte exakt om det ska tolkas som anorexi eller något sådant, men jag väger 36kg till mina 154cm och det är inte att jag svälter mig själv. Allt jag gör är att inte röra socker och undviker halvfabrikat, e-ämnen med mera(har en aning fobi för dem) - borde det gillas som sådant?
 
2008-11-30 13:38:16 - Emelie
Ätstörning?
Jag går i 6:an. En tjej i min klass Väger 49kg och är ca 155cm lång. Hon äter ingenting. T ex i matsalen tar hon endast ett glas vatten och ev ett halvt knäckebröd. Hon äter ingen frukost och till kvällsmat äter hon inte nåt mer en någon frukt. Jag oroar mej för att hon har en ätstörning. kan det vara så att hon har det? Hon väger ju kanske lite mycket för sin längd men hon blir ju inte smal fast hon inte äter mycket alls...?
 
2008-03-28 10:08:28 - Helene
Helle67
Dålig självbild??
Jag är 40 år, är 174 cm lång och väger 54 kg. Väger mig alltid på morgonen då man ju väger minst. Skulle tänka mig gå ner till ca 52 kg. Många säger att jag är för smal men ser inte detta själv utan trivs bra och det måste väl ändå vara det viktigaste tycker jag...........
 
2007-11-20 19:04:47 - Victoria
rädd o olycklig 17åring
ja har länge förgäves sökt hjälp...e nu 170 lång o väger under 50 kg....de e först när ja läser denna artiklen som ja förstår att mina stora minnesvårigheter o luckor kan ha nåt samband med detta...önskade bara att omgivningen kring ungdomar ska vara mer uppmärksamma....för man vet sällan som ungdom var man ska ta vägen...
 
2007-01-16 20:39:56 - En som vet
June
Ofta handlar mat och viktfixering om andra underliggande problem och/eller bristande självkänsla. Våga stå emot när andra pratar bantning och våga vara nöjd med dig själv. Du ska absolut inte gå ner i vikt. Den enda du ska jämföra dig med är dig själv!
 
2007-01-16 17:17:35 - june
sjukt, ush...
Jah har alltid varit smallt, enligt alla andra men aldrig tänkt på det själv. jag ser inte mig själv som smal. jag är 170 cm och väger 54 kg, jag är en mt njutare och skulle aldrig kunna sluta äta för att gå ner i vikt. Men nu när jag ha börjat i en ny skola så är alla tjejer i min klass så himla mån pm sin vikt, det tränar nästan varge dag och äter bantning piller - you name it. Det gör att jag känner en sådan himla press på att jag med måste gå ne i vikt, jag vill det så himla mkt, fast endå inte. Det e sjukt att samhället är så här, man skall inte behöva vara pinnsmal för att vara omtyckt, sjukt e vad det är!
 
2006-12-22 00:51:25 - c
vikt
hej maria. undrar bara om du tänkt gå ner till 50 kilo? för om du tänker det, anser jag att du har ätstörning redan vid den tanken.. är inte själv så tjock..(1.72 lång och 61kg) men jag äter jämt o fet mat . chips, läsk o godis dagligen.. har alltid gjort det o går inte upp i vikt ändå..
 
2006-10-08 15:27:35 - maria
helt klart, ätstörning
Helt klart så kan vems om helst ha ätstörningar oberoende på hur mycket man väger. jag är 1.70cm lång. och väger 60kilo. folk anser att jag har ätstörningar, men jag anser att jag inte har det förrän jag gått ner till 50kilo.
 
Kommentera denna artikel