Skribent: Elena Karpilovski
Skriv ut  Tipsa en vän  A B C
Publicerad: 2015-01-15

Vårda huden mot för tidigt åldrande

Hudens kondition är beroende av ålder, arv, hälsa, kost och olika livsstilsfaktorer. Huden sägs spegla kroppens insida eftersom den så tydligt visar hur du mår, både fysiskt och psykiskt. På huden syns även de första ålderstecknen och skönhetsindustrin lever på vår rädsla att se äldre ut. Vad händer med huden när vi blir äldre och går det att bromsa åldrandet?
 
Vårda huden mot för tidigt åldrande
Varför har vissa människor perfekt persikohy medan andra ständigt drabbas av irriterad hud och utslag? Hudens kvalitet beror på gener, hormoner och ålder. Men huden speglar även hur du mår på insidan och olika faktorer som exempelvis stress och sömnbrist kan påverka dess utseende.
 
De fyra vanligaste hudtyperna är normal hy, torr hy, fet hy och blandhy. Hudtypen bestäms genom att man tittar på bland annat oljeproduktionen, porernas storlek och hudens struktur.
 
Dessutom kan alla få känslig hy under olika perioder. De olika hudtyperna skiljer sig vad gäller hudlagrens tjocklek, anatomiska uppbyggnad och pigmentproduktion.
 
Vad händer när vi åldras?
Ung hud är jämn och elastisk vilket till största delen beror på att den innehåller mycket hyaluronsyra som hjälper huden att se slät ut. När vi åldras minskar kroppens förmåga att bilda hyaluronsyra. Eftersom syran hjälper till att binda vatten minskar även hudens förmåga att bibehålla vatten med åldern. Detta leder till att huden blir torrare, mindre elastisk och man får lättare rynkor.
 
Även de elastiska fibrerna blir slappare, samlar ihop sig och bildar rynkor och veck. Kollagenproduktionen avtar, huden blir därför tunnare och sår kan bildas lättare.
 
Ansiktet är det som först avslöjar en människas ålder. Ålder är dock inte det enda som orsakar rynkor och slapp hud. Rökning, för mycket solande och miljöförstöring kan leda till rynkor i relativt ung ålder. När vi blir äldre minskar antalet pigmentceller, melanocyter, och därmed vårt skydd mot ultravioletta strålar. Pigmentfläckar hör till åldrande hud och det beror just på att melanocyter minskar olika snabbt på de olika delarna av huden.
 
Åldrande hudceller har sämre förmåga att producera olika signalämnen, så kallade cytokiner. Dessa är väldigt viktiga för immunförsvaret och när de minskar drabbas huden lättare av infektioner.
 
Bromsa åldrandet
När vi åldras avtar cellförnyelsen och tecken på åldrande börjar synas på huden. Redan i 30-års ålder förlorar huden en del av sin fasthet och spänst och fina linjer och rynkor är ett faktum.
 
Trots att vi inte kan stoppa hudens biologiska åldringsprocess som styrs av gener kan vi påverka en del av de yttre faktorerna. Solens strålning, stress, sömnbrist, rökning och torr luft är några faktorer som kan påverka huden negativt. Vi kan inte stoppa tiden men vi kan göra mycket för att fördröja och minska ålderstecknen.
 
Flera studier har visat att antioxidanter kan hejda åldringsprocessen. Antioxidanter skyddar kroppen mot fria radikaler som bildas som en biprodukt vid kroppens ämnesomsättning. En liten del av det syre som vi andas omvandlas till fria radikaler i stället för att ombildas med födan till vatten och koldioxid.
 
Yttre påverkan som rökning eller strålning kan också öka bildandet. Förutom att bidra till en rad sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, olika neurodegenerativa sjukdomar som Parkinson, Alhzeimer anses fria radikaler också kunna påskynda det naturliga åldrandet.
 
Antioxidanter tillverkas i kroppen men finns även i vår kost. De hittar man bland annat i vitaminerna A, C och E, i vissa fettsyror från bland annat fisk, i mineralerna selen, koppar, zink och magnesium.
 
Antioxidantkosttillskott har visat sig ha sämre verkan mot fria radikaler än antioxidanterna i riktig mat. Därför är det bättre att äta hälsosamt och inkludera mycket frukt och grönsaker i sin kost. Dessutom avtar kroppens naturliga produktion av antioxidanter med åldern, vilket gör det ännu viktigare att fylla på med nyttig kost om man vill känna sig ung och frisk.
 
Fakta:
Hudens viktigaste funktioner
Huden utgör cirka 20 procent av kroppsvikten. En vuxen persons totala hudyta ligger på närmare två kvadratmeter och huden består till 60 procent av vatten. Huden har en mängd olika funktioner.
 
Den reglerar kroppens temperatur genom att svettas när det är varmt och behålla värme då det är kallt. Huden skyddar oss mot bakterier, virus, frätande ämnen och yttre skador. Den förhindrar att vi förlorar mycket vätska och skyddar kroppen mot en del av den skadliga ultravioletta strålningen.
 
När solen lyser på huden bildar den D-vitamin som behövs bland annat för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig kalcium från maten. Dessutom kan vi med hjälp av huden känna kyla, värme, beröring och smärta.
 
Huden hos vuxna människor har ett pH-värde mellan 5 och 6. Detta värde används för att bedöma surhetsgraden och en neutral lösning, som till exempel vatten har pH-värde 7. Människans hud är alltså svagt sur och det hämmar bakterieutvecklingen.
 
Huden - en komplex skapelse
Vår hud består av tre lager överhud, läderhuden och underhuden.
 
Överhuden (epidermis) är hudens översta skikt och den består i sin tur av ett övre hornlager och ett undre tillväxtlager. Tjockleken varierar på olika delar av kroppen. Den tunnaste huden har vi på ögonlocken och den tjockaste i handflator och på fotsulorna.
 
Överhuden skyddar oss från värme, kyla samt mot yttre skador och det är här de nya hudcellerna bildas. Det tar cirka 4 veckor för en hudcell att vandra från det undre lagret till det övre lagret för att sedan stötas bort. På det sättet förnyas hornlagret ständigt. Hornlagret gör att huden är motståndskraftig mot kemisk och mekanisk påverkan, till exempel nötning. Det förhindrar också att kroppen torkar ut. Det är överhudens tillstånd som bestämmer hudens utseende, men också hur bra huden absorberar och behåller fukt. Rynkorna bildas emellertid i de undre lagren.
 
Läderhuden (dermis) är hudens mellersta lager och hudens stödstruktur. Det är det tjockaste lagret och består av bindväv, som innehåller rikligt med proteinfibrer av kollagen och elastin. Kollagen ser till att huden bibehåller sin fasthet och elastin hjälper den att återhämta sig. Med åldern minskar antalet elastiska fibrer, och huden blir därför slapp och rynkig. Även mycket solande förstör en del av de elastiska fibrerna och får huden att åldras snabbare.
 
Läderhuden innehåller även andra biologiska ämnen, bland annat hyaluronsyra som hjälper huden att binda vatten och bibehålla fukten. I läderhuden finns blodkärl som tillför syre och näringsämnen, och för bort restprodukter.
 
Blodcirkulationen i läderhuden är också viktig för reglering av temperatur. När det är kallt drar blodkärlen ihop sig så att mindre mängd blod cirkulerar genom huden. Då lämnar mindre värme kroppen och huden blir blek. När det är varmt blir huden rödare eftersom mycket blod cirkulerar i de utvidgade blodkärlen.
 
Det gör att värme lämnar kroppen och den svalnar. I läderhuden finns också lymfkärl, känselreceptorer, nerver, hårsäckar, talgkörtlar och svettkörtlar. Det finns olika sorters känselreceptorer eller mottagare, och de reagerar på beröring, tryck, värme och kyla. Även de fria nervändar som reagerar på smärta sitter i läderhuden. De olika impulserna leds sedan av nerver till hjärnan.
 
Underhuden (subcutis) består av porös bindväv och fett. Fettvävnaden håller oss varma, lagrar energi och skyddar de inre organen. Underhuden fungerar också som ett vätskeförråd eftersom den porösa vävnaden innehåller mycket vävnadsvätska. Underhuden är 2-10 millimeter tjock hos en smal person, men kan vara ända upp till tio centimeter om man är tjock. Det är underhudens struktur och tjocklek som avgör hudens konturer.
 
Pigmentceller skyddar huden från solen
I de understa cellskikten i överhuden finns celler som innehåller ett färgämne eller pigment. Dessa celler kallas melanocyter. Pigmentet i cellerna skyddar huden från solens skadliga ultravioletta strålar. Människor med mörk hy har fler pigmentceller än de som har ljus hy.
 
När pigmentcellerna utsätts för solljus blir huden mörkare och man blir solbränd. Det beror på att mer pigment bildas för att skydda kroppen från den ultravioletta strålningen. Mängden pigment räcker inte alltid till, och därför kan överdrivet solande leda till att man drabbas av solskador eller till och med hudcancer.
 
 
Kommentarer på denna artikel
 
Inga kommentarer har skrivits än
Kommentera denna artikel