Skribent: Carina Andersson
Skriv ut  Tipsa en vän  A B C
Publicerad: 2016-12-10

Prediabetes kan vändas

Förstadiet till typ 2-diabetes heter prediabetes eller nedsatt glukostolerans. Genom livsstilsförändring kan du vända förloppet och bli frisk igen.
 
Prediabetes kan vändas
Typ 2-diabetes kännetecknas av att bukspottkörteln inte orkar producera insulin i tillräcklig omfattning för att ta hand om den glukos som frigörs i blodet efter en måltid.
 
Ett förstadium till typ 2-diabetes kallas prediabetes och innebär att kroppen börjar få svårt att producera tillräckligt med insulin, men det fungerar fortfarande hyfsat.
 
Att gå från prediabetes till typ 2-diabetes kan ta allt från några år upp till 10 år. Dom flesta vet inte om att de har prediabetes, eftersom det oftast inte ger några symtom. Risken att drabbas ökar vid bukfetma, övervikt och en stillasittande livsstil. För de som har släktingar med typ 2-diabetes ökar också risken.
 
Ungefär 70 procent av de som diagnosticeras med prediabetes riskerar att få typ 2-diabetes. Med prediabetes och typ 2-diabetes ökar även risken för andra sjukdomar som högt blodtryck, höga triglyceridnivåer, högt kolesterol, hjärtsjukdomar samt vissa cancerformer.
 
Det går att mäta blodsockervärdet hos husläkaren, företagshälsovård eller på privata mottagningar. Oftast mäts blodsockervärdet på morgonen på fastande mage. Gränsen för prediabetes kan skilja sig åt mellan olika länder. I Sverige använder vi WHOs gränsvärden och ett värde över 6,0 tyder på prediabetes. Har man 6,0 eller under anses man ha en väl fungerande insulin- och blodsockerreglering. Gränsen för typ 2-diabetes går vid 7,0. Innan man fastställer en diagnos tar man fler blodsockertester, dels långtidsmätning och dels en glukosbelastning. Glukosbelastning innebär att man dricker ren glukos och därefter kontrollerar insulin- och blodsockerregleringen under ett par timmar.
 
Det positiva är att prediabetes kan vändas genom en förbättrad livsstil. Genom en viktminskning på 5-7 procent kan överviktiga bromsa eller stoppa prediabetes.
 
Kosten
Kostens sammansättning påverkar behovet av insulin. Det är främst kolhydrater som driver på insulinproduktionen, men alla kolhydrater behöver inte lika mycket insulin. Man kan säga att det finns bättre och sämre kolhydrater.
 
Kolhydrater med lågt glykemiskt index, till exempel baljväxter, grönsaker, bär och nötter, är bättre medan högglykemiska kolhydrater som socker, läsk, bakverk och glass är sämst.
 
Även mängd och typ av fett spelar roll för insulinkänsligheten. Att äta snabbmat är en dålig kombination som pressar insulintillgången hårt. Det beror på att snabbmat innehåller en kombination av mättat fett och högglykemiska livsmedel. Samma sak med glass och bakverk, de innehåller mycket mättat fett och snabba kolhydrater.
 
En hälsosam kost däremot kan vända prediabetes. Här är exempel på bra livsmedel
 
• Fullkornsprodukter (ex: hela korn, råris och havregryn)
• Grönsaker
• Bär och frukt
• Baljväxter (ex ärter, linser och bönor)
• Fisk och skaldjur
• Fågel
• Nötter och frön
• Olivolja, rapsolja och avokadoolja
• Quinoa, bulgur och bovete
• Osötad yoghurt och kvarg
• Ägg
• Kryddor och örter
 
Måltidsordning
Utöver att tänka på typ av mat så är det viktigt att tänka på portioner och ätmönster. Att äta för mycket mat vid en och samma måltid kräver mer insulin än om man äter mindre portioner.
 
Att småäta belastar också insulinproduktionen. Det är bättre att äta 4-5 regelbundna måltider än att äta två måltider och riskera att äta för mycket eller att småäta mellan måltiderna.
 
Se till att planera dina måltider och ät livsmedel som du vet håller dig mätt till nästa måltid. Det bör gå 3-4 timmar mellan måltiderna. Däremellan bör du inte äta något utan låta kroppen vila och ta hand om matsmältning och blodsockerreglering.
 
Motion i måttligt tempo
En färsk studie på patienter med prediabetes visar att motion i måttligt tempo ger nästan samma riskminskning ensam som att kombinera motion med sund kost och viktminskning.
 
Så om du bara ska välja en livsstilsförändring ska du välja att börja promenera, cykla eller träna med måttlig intensitet ett par gånger i veckan.
 
I den aktuella studien jämförde forskarna tre olika grupper med varandra. Grupp 1 skulle förändra sin kost och gå ner i vikt samtidigt som de också skulle motionera, grupp 2 behövde endast motionera med måttlig intensitet och grupp 3 skulle motionera intensivt, till exempel löpträna.
 
Slutresultatet blev att testgrupp 1 förbättrade sin glukoshantering med nio procent. Grupp 2 som tränade måttligt förbättrade sina värden med 7 procent, medan gruppen som tränade mest intensivt endast förbättrade sina blodsockervärden med 2 procent.
 
 
Källor: Cris A. Slentz, Lori A. Bateman, Leslie H. Willis, Esther O. Granville, Lucy W. Piner, Gregory P. Samsa, Tracy L. Setji, Michael J. Muehlbauer, Kim M. Huffman, Connie W. Bales, William E. Kraus Effekter av träning ensam vs en kombinerad övning och näringsrik livsstil intervention på glukoshomeostas i fördiabetiska individer:.. en randomiserad kontrollerad studie Diabetologia, 2016 DOI: 10,1007 / s00125-016-4051-z,
Harvard Medical School, WebMD
 
 
 
Kommentarer på denna artikel
 
Inga kommentarer har skrivits än
Kommentera denna artikel