Skriv ut  Tipsa en vän  A B C
Publicerad: 2011-04-18

Genetiska förändringar styr ditt sockersug

Ämnet ghrelin har en viktig roll vid olika beroendetillstånd, exempelvis alkoholberoende och hetsätning. Ny forskning från Sahlgrenska akademin visar att ghrelin även har betydelse för vår sockerkonsumtion och att detta samband delvis kan förklaras av genetiska faktorer.
 
Genetiska förändringar styr ditt sockersug
Neuropeptiden ghrelin är en aptitökande substans som aktiverar hjärnans belöningssystem. Det innebär att när man är hungrig höjs nivån av ghrelin som aktiverar hjärnans belöningssystem, vilket ökar motivationen att söka efter mat.
 
Tidigare forskning från Sahlgrenska akademin har visat på samband mellan ghrelin och utvecklingen av olika beroendetillstånd, exempelvis drog- och alkoholberoende
 
I en ny studie som publicerats har forskarna undersökt arvsmassan hos ett urval av personer från normalbefolkningen. I detta underlag framkommer att personer med vissa förändringar i ghrelingenen har ett högre sockerintag än individer som saknar dessa förändringar.
 
Detta samband ses även hos personer med hög konsumtion av både socker och alkohol. Det har även bedrivits försök på råttor och där fann forskarna att när ghrelin blockerades minskade råttorna sitt intag av socker och de var samtidigt mindre motiverade att arbeta i deras jakt på socker.
 
– Detta tyder på att ghrelin är en stark drivkraft att söka efter belönande substanser såsom socker eller alkohol, konstaterar forskaren Elisabet Jerlhag på sektionen för farmakologi vid Sahlgrenska akademin.
 
Dessa resultat går hand i hand med forskarnas tidigare fynd som bland annat visar att substanser som blockerar ghrelinsystemet minskar de positiva effekterna hos beroendeframkallande droger och att förändringar i ghrelingenen är förknippade med högt alkoholintag, viktökning hos personer som har ett alkoholberoende personer och rökning.
 
Forskarna har nu kommit ett steg närmre att förstå vad som händer i hjärnan och kroppen vid olika typer av beroendetillstånd.
 
Genom att förstå dessa mekanismer kan nya läkemedel utvecklas som blockerar ghrelinsystemet och som kan användas för att behandla patienter med alkoholberoende eller som lider av hetsätningsproblematik.
 
– Denna kunskap kan också underlätta för samhället att se på beroendetillstånd som en sjukdom och kan medföra att dessa personer lättare kan få den behandling de behöver, säger Elisabet Jerlhag.
 
 
 
Kommentarer på denna artikel
 
Inga kommentarer har skrivits än
Kommentera denna artikel