Skriv ut  Tipsa en vän  A B C
Publicerad: 2013-06-26

Influensavirus - varför finns det så många olika influensavirus?

Med jämna mellanrum dyker det upp nya influensavirus hos människor. För ett par år sedan pratades det väldigt mycket om fågelinfluensan H5N1, sedan var det svininfluensan H1N1 och nu den senaste tiden ett nytt fågelvirus, den här gången med namnet H7N9. Men varifrån kommer influensa? Och hur kommer det sig att det finns så många olika varianter?
 
Influensavirus - varför finns det så många olika influensavirus
Virusen döps efter kombinationen av två ytproteiner, hemagglutinin och neuraminidas, eller H och N som de förkortas. Dessa proteiner är viktiga för viruset när en cell skall infekteras och när nya virus skall släppas ut från en infekterad cell.
 
- Det finns 16 olika varianter av H, och 9 varianter av N, berättar Neus Latorre-Margalef, forskare vid Linnéuniversitet som i fjol disputerade på influensavirus. I och med att de sitter på olika delar i arvsmassan kan de kombineras i upp till 144 olika varianter.
 
Alla varianter finns inte överallt. Exempelvis orsakas säsongsinfluensa hos människa endast av ett par tre olika varianter i taget, just nu H1N1 och H3N2. Vårt immunförsvar reagerar på dessa ytproteinerna och har man varit infekterad med ett visst virus får man ett skydd, immunitet, mot nya infektioner av samma variant.
 
- Hos gräsänder i naturen finns det otroligt många virusvarianter, säger Neus. Under våra studier vid Ottenby fågelstation på södra Öland har vi under 10 år hittat mer än 70 varianter. En fråga vi ställt oss inom forskningen är hur kommer det sig att det finns så stor diversitet av virus hos just änder?
 
För att svara på den frågan analyserade forskarna vid Linnéuniversitet tillsammans med kollegor från Holland, Frankrike och USA ett väldigt stort fångstmaterial från änder. Resultaten av studierna publicerades nyligen i den prestigefulla tidningen PLOS Pathogens.
 
- Sammanlagt undersökte vi mer än 18000 virusprover tagna från cirka 7700 änder. Genom att jämföra vilka virus vi hittade vid olika tillfällen i en och samma individ, kunde vi kartlägga hur ändernas immunförsvar reagerade på influensavirus, säger Neus som var huvudförfattare till studien. En and som varit infekterad med ett visst virus, till exempel ett H1N1 virus, blev inte infekterat med samma hemagglutintyp (H) igen. Detta är inte så konstigt, utan vad man förväntar sig, ungefär vad som händer när människor vaccinerar sig mot säsongsinfluensa, fortsätter hon.
 
Det som förvånade forskarna var vad som hände vid återinfektioner av andra virusvarianter. Exempelvis, om en and varit infekterad med ett H1N1 virus hade den betydligt lägre risk att infekteras med besläktade varianter som H2 och H6. Detta kallas korsimmunitet. Samtidigt ökade risken att infekteras med virus av mer avlägset släktskap.
 
- Detta har stor betydelse för virusens evolution, menar docent Jonas Waldenström, ledare för forskningsgruppen vid Linnéuniversitetet. Det sker hela tiden ett slags krig mellan olika virusvarianter, där olika virus tävlar om att infektera gräsänderna. I och med förekomsten av korsimmunitet beror inte ett virus framgång enbart på sina egna egenskaper, utan också av andra virus egenskaper. Detta gör att virusen borde utvecklas till att bli alltmer åtskilda, så att graden av korsimmunitet minskar över tid.
 
- Detta är inte bara viktigt för änderna, utan har också relevans för oss människor, tillägger Neus.
 
Det är från virus i naturen, och då i synnerhet änder, som de virus som orsakar nya virus hos människor kommer. Exempelvis är H7N9 som uppträtt på sistone i Kina till största delen ett fågelvirus. Kunskapen om korsimmunitet gör det också troligt att det skulle kunna gå att skapa influensavaccin som ger skydd mot flera virusvarianter, så kallade universella vaccin.
 
 
 
Kommentarer på denna artikel
 
Inga kommentarer har skrivits än
Kommentera denna artikel