Skribent: Karin Abrahamsson
Skriv ut  Tipsa en vän  A B C
Publicerad: 2014-11-27

Ayurveda - läran om livet

Ayurveda betyder kunskap om livet och beskriver människan som en helhet. Ayurveda är en urgammal indisk hälsolära, som bygger på ett holistiskt synsätt. Ayurveda handlar om anatomi, biologi, näringslära, medicin och hygien.
 
Ayurveda - läran om livet
Veda är sanskrit och betyder kunskap eller vetande. Idag talas det mycket om hur stressade vi människor är och hur vi ska kunna nå inre harmoni.
 
Enligt Veda är det till exempel viktigt att vi lever i harmoni med naturen och den vediska lärans hela idé är att vi mår bäst när vi strävar efter balans på alla områden i vårt liv. Detta innebär att om vi stör den balansen, genom att till exempel skövla regnskogar eller äta djur, så blir det svårare att nå inre harmoni, tillfredsställelse och lycka.
 
De vediska skrifterna talar om att kroppen är själens boning och genom att höja vårt medvetande, öka vår kunskap, så leder detta till djupare förståelse om hur allt hänger samman både i stort och smått.
 
Den förståelsen gör vidare att vi väljer rätt och tänker rätt om oss själva, naturen och varandra. Då blir det till exempel svårt att skada våra egna kroppar med mat som inte tjänar vårt högre syfte som är att leva ett friskt och glädjefyllt liv.
 
Rätt föda ger livskraft
Ayurveda är en del av all vedisk litteratur, en allomfattande och urgammal indisk hälsovetenskap, som handlar om anatomi, biologi, näringslära, medicin och hygien.
 
Inom Ayurveda är det alltså viktigt vad vi äter för att vi ska må bra och leva länge. En vegetarisk diet rekommenderas, eftersom alla levande varelser är värdefulla och förtjänar respekt.
 
Rätt föda ger vad Ayurveda kallar för prana, vilket kan översättas med livskraft. Den föda som ger prana är ren, utan konserveringsmedel eller andra kemiska tillsatser.
 
Exempel på sådan föda är nötter, frön, sädesslag, färsk frukt och grönsaker, vilken renar både sinne och kropp. När vi är rena inombords är det lättare att tänka klart och detta är ett exempel på hur sinne, själ och kropp är intimt förenade i en större helhet.
 
Olika personlighetstyper
Ur ett biologiskt perspektiv delar den Ayurvediska läran in människan i tre personlighetstyper: vata, pitta och kapha. Oftast är det en av dessa konstitutioner som är dominerande, men det är vanligt att alla tre är representerade, fast i olika grad.
 
Genom att ta reda på vilken personlighetstyp som man tillhör ger Ayurveda den vägledning och kunskap som behövs för att hjälpa varje människa utifrån dess egna behov. Till exempel får man veta varför man reagerar som man gör i olika situationer.
 
Den ayurvediska läran ger anvisningar om vilken föda som är bra, samt hur maten ska tillagas för att anpassas till varje personlighetstyp. Som alltid i den vediska läran eftersträvas balans för välmående på alla sätt, vilket innebär att balans mellan de tre personlighetskaraktäristika eftersträvas.
 
En vata i obalans fryser kanske mycket, har torr hud, svårt att gå upp i vikt och är lättstressad. En Kapha i obalans har fet hud, lätt för att lägga på sig några extrakilon och är flegmatisk. En pitta i obalans representeras ofta av personer som lätt blir arga ”överhettade”, lätt får eksem eller andra hudutslag.
 
Inom Ayurvedisk matlagning har kryddor stor betydelse. Det är med kryddorna som man kan skapa smakfulla och balanserade måltider som påverkar kroppen positivt. Både torkade och färska kryddor används och med hjälp av dessa kan man få fram en mängd olika aromer som sur, söt, stark, het, mild, besk, bitter.
 
Dessa smaker är viktiga på så sätt att de har olika verkan på sinne och kropp. En starkt ”överhettad” energisk person kan balanseras genom att äta mild föda. En person som fryser mycket mår bra av att äta mat som är tillagad och varm. Det är på så sätt som Ayurveda tar hänsyn till att alla människor är unika och därför mår bra av olika slags mat, kryddor samt tillagningssätt.
 
Rekommendationer för ayurvedisk föda och ätande:
  • Undvik kött, fisk och ägg, eller stimulantia som t ex alkohol, te, kaffe etc.
     
  • Ät inte för mycket, Ayurveda rekommenderar att man fyller halva magen med föda, 1/4 för matsmältningen.
     
  • Ät inte för ofta. Låter man inte en måltid smälta helt innan man äter igen, bildas ama. Ama är sanskritordet för toxiner som uppstår från den osmälta födan och orsakar många sjukdomar och är en grogrund för parasiter. Efter en stadig lunch bör man vänta 5–6 timmar innan man intar nästa måltid.
     
  • Blanda inte färsk frukt med färska grönsaker. Frukt som efterrätt är mindre lämpligt, chutney går dock bra. (Chutney görs ofta på frukt och fungerar som ett sött, hett smaktillbehör. reds anm)
     
  • Ät långsamt. Ta god tid på dig och ät i ett angenämt sinnelag.
     
  • Ät vid fasta tidpunkter.
     
  • Drick inte till maten. Undvik att dricka inom 1,5 timme efter maten, för att undvika att störa jatharagni, matsmältningselden. Vatten anses vara den perfekta måltidsdrycken och serveras i Indien alltid till maten.
     
  • Fasta 1-2 dagar i månaden. Ayurveda rekommenderar inte någon längre fasta. Om man har feber kan det vara bra att avlasta kroppen genom att vila och dricka ingefärste med honung.
     
    Att uppnå balans
    Eftersom Ayurveda är en holistisk vetenskap som ser till hela människan och dess omgivning finns många sätt att nå balans. Meditation är ett redskap som hjälper människan att nå stillhet och vaksamhet. Det finns ingen motsättning mellan att vara lugn och vaksam samtidigt, utan snarare är det så att ju lugnare vi är desto lättare är det att också vara uppmärksam.
     
    Intuitionen blir starkare kärlek, lust, kraft och kreativitet upplevs kraftfullare och vi blir effektivare under våra vakna timmar. För att leva intuitivt och kraftfullt är det viktigt att också kunna vila effektivt. Yoga och andningsövningar är därför andra redskap som hjälper oss att slappna av.
     
    Som med det mesta i tillvaron kan det kanske upplevas besvärligt att helt lägga om livsstil och börja göra för mycket på en och samma gång. Men det är helt i sin ordning att läsa lite och se vad som passar i den egna tillvaron. Till exempel så kanske man tycker att lassi är jättegott och därför börjar göra den.
     
    Tendensen att göra allt eller inget är inte helt okänd: Nästa-vecka-ska-jag-börja-med-allt-filosofin är en filosofi som sällan brukar hålla i längden. Det handlar om att göra lite i taget, göra det som känns kul och rätt för en själv, förankra små positiva förändringar i tillvaron och sedan öka på successivt.
     
    Källor: Vediska läckerheter av Rosemarie Klangerstedt, www.vedalila.se
     
  •  
    Fakta:
    Exempel på ayurvediska recept
     
    Bananlassi (yoghurtdryck)
    ger cirka tre glas:
     
    2 dl mild naturell yoghurt
    3 dl friskt vatten
    0,5 mogen banan, skuren i små bitar
    1 nypa malen kardemumma
    1 nypa riven muskotnöt
    1–2 msk honung
     
    Jordgubbs-lassi
    2 dl mild naturell yoghurt
    3 dl friskt vatten
    1 dl färska skivade jordgubbar
    0,5 tsk rosenvatten
    2 msk honung
     
    Lassi är Indiens nationaldryck och passar utmärkt heta sommardagar. Lassi är också bra för matsmältningen. Rosmari Klangerstedt rekommenderar att man kör alla ingredienserna i mixern tills drycken är slät och att den serveras väl kyld. Men det går även bra att vispa den för hand om man först mosar frukterna. Man kan variera lassin helt efter eget tycke. Jag brukar enkelt vispa ihop vatten, yoghurt, kanel, kardemumma och rårörssocker tills jag tycker att den smakar bra.
     
    Yogi-te
    Detta te är en indisk klassiker och innehåller inte något stimulerande medel (tein) som våra vanliga tesorter gör.
     
    Till 8 dl te behövs:
    5 dl friskt vatten
    2 hela kanelstänger
    1 krm malen kryddnejlika
    0,5 krm saffran
    1 krm malen koriander
    1 krm malen anis
    1 krm malen muskotnöt
    3 dl gammaldags mjölk
    honung efter behag
     
    Kryddorna kokas tillsammans med vatten i ca 10 minuter. Tag ut kanelstänger och tillsätt mjölk. Söta med honung. Jag brukar göra lite som Kajsa Vargh, dvs. ta de kryddor som jag har hemma. Det brukar bli gott ändå. Viktigt dock, för smakens skull, att inte överdosera timjan. Hemma blir det lite av julstämning då teet doftar glögg.
     
    Mangochutney
    ger 2,5 dl
     
    1 stor omogen mango (400–450 g)
    2,5 dl rårörsocker
    2 dl vatten
    0,25 tsk hel svartpeppar
    1 hel kanelstång
    0,5 tsk kardemummakärnor
    0,5 tsk kryddnejlikor
    1 krm cayennepeppar
    0,5 tsk anis
     
    1) Mangon skalas och finrivs. Kärnorna slängs.
    2) Den rivna mangon, rårörsocker och vatten hälls tillsammans i en rymlig gryta.
    3) Alla kryddor läggs i ett finmaskigt tyg som sedan binds ihop och läggs i grytan.
    4) Chutneyn kokas på medelstark värme utan lock i 25–30 minuter eller tills den blir marmeladaktig. Glöm ej att röra om ofta.
    5) Tag ur kryddpåsen och servera chutneyn avsvalnad.
     
    Chutney kan göras på en mängd olika sätt men oftast använder man olika sorters frukt vid tillagningen. Som aptitretare är chutney överlägsen och som tillbehör höjer den smaken på alla indiska rätter. Avsikten med chutney är att stimulera aptiten och matsmältningen och rekommenderas därför att ätas till varje måltid.
     
    Recepten är hämtade ur Vediska läckerheter av Rosemarie Klangerstedt.
     
     
    Kort om Ayurveda
    Ayurveda betyder kunskap om livet. Den har sitt ursprung i Asien och är godkänd och klassad som en effektiv behandlingsmetod av WHO. Ayurveda har inger med religion att göra. Den är världens äldsta nedtecknade läkekunskap, källskrifterna är mellan tre- och femtusen år gamla.
     
    Inom Ayurveda menar man att allt och alla är uppbyggda och påverkas av elementen luft, eter, eld, jord och vatten, som i sin tur delas in i tre huvudenergier, doshor, som kallas vata, pitta och kapha. Varje individ har en unik sammansättning av doshor, där kombinationen och den dosha som dominerar visar vilka egenskaper man har.
     
    Den ayurvediska kroppen
     
    Kapha: Jord och vatten. Representerar bland annat det stabila, mjuka, tunga och sammanhållande i kroppen. Finns i bland annat i musklerna, hjärnan och lungorna. Funktionen är att upprätthålla och hålla samman kroppen. Om kapha är dominerande kan det finnas en tendens till övervikt och en ansamling av slaggprodukter. Ibland även tröghet och en känsla av brist på inspiration.
     
    Vata: Luft och eter. Representerar bland annat det flyktiga, rörliga, kalla, oregelbundna och torra. I fysiologin styr vata funktioner som blodcirkulationen, nervsystemet, motoriken, transport av födan och förmågan att kommunicera. Om den är dominerande eller ökar kraftigt, finns det en risk för rastlöshet, stress, knakande leder, försämrad cirkulation, oregelbundna funktioner i matsmältning och energinivå.
     
    Pitta: Eld. Drivkraften, motorn som omvandlar tanke till handling, mat till energi och värme. Representerar allt som har förmågan att omvandla. Elden är varm, ljus, skarp och rör sig uppåt. Finns i magsäck, tunntarm, galla, lever och intellekt. Den styr upp rörelsen som annars bara skulle driva omkring. Elden kräver kontinuerlig tillförsel av bränsle. Om den ökar för mycket kan det skapas överaktivitet och irritation och elden kan tära så mycket att den ger avmagring, minskad muskelmassa och i svåra fall utbrändhet.
     
     
    Kommentarer på denna artikel
     
    Inga kommentarer har skrivits än
    Kommentera denna artikel