Skribent: Elena Karpilovski
Skriv ut  Tipsa en vän  A B C
Publicerad: 2016-12-18

Den nyttiga kålen

Kål är en nyttig grönsak som vi borde äta året om. Det finns åtskilliga sorter att välja på, den är billig och framför allt mycket välgörande för hälsan.
 
Den nyttiga kålen
Kål är en gammal kulturväxt som började odlas redan under vikingatiden. Grönkål, vitkål och rödkål tillhör de äldsta sorterna, medan blomkål blev vanlig under 1700-talet och brysselkål i början av 1800-talet. Den numera populära broccolin blev vanlig i Sverige först på 1960-70-talen trots att den har odlats i flera århundraden i Italien.
 
En omfattande familj
Kålfamiljen är stor och det finns många sorters kål att välja på idag. De vanligaste sorterna är fortfarande vitkål, salladskål, blomkål och broccoli men allt fler kålsläktingar dyker upp i livsmedelsaffärerna.
 
Genomsnittsvensken stoppar i sig cirka 7,2 kg kål per år och den siffran har hållit sig på ungefär samma nivå de senaste åren. I och med det ökade intresset för asiatisk livsstil och matlagning har det kommit många nya kålsorter, bland annat Pak Choi och Mizunakål.
 
Surkål - ett utmärkt alternativ
Tidigare var det mycket vanligt att sjömän som färdades långa sträckor drabbades av skörbjugg. Det är en bristsjukdom som uppstår på grund av för lite C-vitamin. Eftersom man saknade kylrum för att bevara vitaminrika frukter och grönsaker hittade man till slut en annan lösning - surkål.
 
Surkål är både rik på C-vitamin och kan sparas under långa perioder. Men surkålen har många andra positiva effekter på hälsan.
 
Under syrningen omvandlar bakterierna socker till mjölksyra och en del andra organiska syror. Syror hjälper till att skydda och bygga upp våra slemhinnor i munhålan och tarmen. Många människor undviker kål på grund av att den kan vara svårsmält men vid syrning blir grönsakerna lättsmälta och behöver inte kokas.
 
Dessutom bevaras de flesta viktiga näringsämnen och jäsningen som är en del av syrningsprocessen gör att B-vitaminer inklusive B12-vitamin bildas. Genom att socker omvandlas till andra ämnen minskar också råvarans GI-värde.
 
Viktig för din hälsa
Redan i den antika Grekland tillhörde kål läkeväxterna. Idag pågår det en intensiv forskning kring kål och alltfler studier pekar på dess positiva inverkan på vår hälsa.
 
I slutet av 1970-talet visade en amerikansk studie att de som åt mycket kål hade lägre risk att drabbas av tjocktarmscancer. Senare studier har visat att kålens skyddseffekt omfattar även andra typer av cancer, som lung-, magsäcks- och ändtarmscancer.
 
Alla kålsorter innehåller mycket kalcium, järn, fibrer, C-vitamin och betakaroten, ett ämne som kroppen vid behov omvandlar till A-vitamin. Dessa vitaminer är viktiga antioxidanter som skyddar kroppen mot fria radikaler.
 
Kalcium behövs för musklernas och nervernas funktion, skelettet samt blodets koagulation, medan järn sköter transport av syre från lungor till kroppens alla vävnader och ingår även i en del enzymer. Kalium får blodkärlen att slappna av och motverkar stress och huvudvärk.
 
Broccoli, blomkål, vitkål, grönkål, brysselkål innehåller dessutom rikligt med K-vitamin och folsyra. Vitamin K har betydelse i regleringen av blodets koagulation och är viktig för benbildning, medan folsyra är nödvändig för proteinproduktion och celltillväxt och celldelning. Brist på folsyra är vanligt under graviditeten och det är ett viktigt ämne för att fostret inte ska drabbas av missbildningar. Man kan säga att kål är en riktig kvinnogrönsak eftersom den innehåller mycket av de ämnen som kvinnor ofta har brist på, som järn, kalcium och folsyra.
 
I kål finns det också svavelhaltiga ämnen så kallade glukosinolaterna som gör nytta i kroppen. Dessa tillverkas av växterna för att de skall kunna skydda sig mot insekter, svampar och annat som kan skada dem. När växten sönderdelas, till exempel vid insektsangrepp eller när vi tuggar, bryts glukosinolaterna ner till antioxidanterna isotiocyanater och indoler som är kända för sin cancerhämmande och avgiftande effekt. Bakterierna i vår mag- och tarmkanal fortsätter omvandlingen till de viktiga antioxidanterna.
 
Kål innehåller mycket fibrer som är mycket viktiga för mag- och tarmfunktioner. Kålsaften anses ha en välgörande effekt vid magkatarr och magsår.
 
En kost rik på kål är en bra förutsättning för dig som vill satsa på din hälsa. Idag finns det många olika sorter att välja på. Prova dig fram till vad du gillar och försök få med åtminstone någon kålsort i maten varje dag.
 
Källa: Ewerman
 
Fakta:
Olika kålsorter
 
Vit- och rödkål spreds av romarna till resten av Europa och den förekom i Norden redan på medeltiden. De tidigaste formerna bildade inte egentliga huvuden, de kompakta runda kålhuvuden som vi köper idag kom först på 1600-talet. Vitkål används som råkost och i exempelvis kåldolmar, kålpudding och kålsoppa. Den passar också bra i gratänger, stuvningar och wok. Rödkålen har varit mindre känd än vitkålen. Först under 1900-talet har den fått någon betydelse. Nu är rödkålen en vanlig grönsak och för de flesta självskriven på julbordet. Den är god att blanda med frukter som apelsin eller äpple i kombination med en syrlig dressing.
 
Brysselkål är den yngsta av de kända kåltyperna. Man tror att brysselkål ursprungligen uppkommit i Belgien genom förädling omkring år 1500. Därifrån spreds den till Centraleuropa men länge hade användningen av brysselkål liten omfattning. Först på 1800-talet fick odlingen av brysselkål ordentlig fart, särskilt i England. Brysselkålens speciella smak passar bra i soppor och grytor, men det är viktigt att inte överkoka den. Den används också rå, strimlad i sallader.
 
Savoykål kommer ursprungligen från området Savoyen i sydöstra Frankrike. Den kom till Sverige redan under 1600-talet men har tagit lång tid på sig att bli omtyckt. Savoykålens milda smak är god rå i sallader, wokad och kan även ersätta vitkålen i exempelvis kålpudding, kåldolmar osv. Många välsorterade livsmedelsaffärer säljer idag röd savoykål som är en korsning mellan savoykål och rödkål. Den smakar lite sötare än den gröna sorten.
 
Broccoli har utvecklats ur den vilda kålen, som växer vilt i hela Medelhavsområdet. Den har varit känd i århundraden i Sydeuropa, där den odlats mycket, speciellt i Italien. I Sverige har broccoli funnits sedan 1950-talet, men det är först under de senaste åren den blivit populär.
Broccoli används som kokt tillbehör, i soppor, gratinerad, stuvad och rå i sallader.
 
Blomkål började odlas i Asien och spred sig till Europa under 1500-talet, men än idag hittar man vilda former av blomkål i Medelhavsländerna samt i södra delar av Storbritannien och Irland. Vit blomkål är vanligast, men det finns även grön och violett. Trots olika färgnyanser påminner smakerna om varandra. Blomkål tillagas oftast men smakar utmärkt rå och passar perfekt på en dipptallrik.
 
Kålrabbin odlas inte så mycket här i Sverige, men i Centraleuropa är det en allmän och populär kålsort. Det är den uppsvällda stammen som man använder och när man skalat bort det tunna skalet hittar man ett saftigt fruktkött som passar bra att dippa eller strimla i sallader.
 
Salladskålen tillhör samma familj som övriga kålsorter och är en av Asiens viktigaste köksväxter och har odlats i många tusen år. Först i mitten av 1900-talet började man odla salladskål i stor skala i Österrike och Schweiz. Den är spröd, krispig, saftig och mild i smaken. Salladskål används på samma sätt som isbergssallat, strimlad som råkost eller i blandad sallad. Passar även bra i wokade rätter.
Under de senaste åren har intresset för asiatisk mat ökat vilket medfört att flera nya spännande kålsorter dykt upp. Flera av de asiatiska sorterna är krispiga, saftiga och lätta att använda.
 
Pak choi som även kallas Bok Choy eller sellerikål är släkt med salladskål, men påminner till utseendet mer om mangold. Stjälkarna och bladen passar bra att woka eller äta råa i sallad.
 
Tatsoikål har mörkgröna, skedformade blad och vita stjälkar. Smaken är mild som passar bra i sallader. Kan även lättfräsas men smaken förstärks vid tillagning.
 
Mizunakål kallas också för kyona och med sina flikiga, tunna blad ser dekorativa ut i sallader. Även den passar bra för snabb stekning.
 
 
Vill du prova lite kålrecept? Här hittar du hälsosamma recept med kål>>
 
Läs mer om kål och hälsa:
 
 
Kommentarer på denna artikel
 
2017-06-03 22:04:00 - Sophie Jakobsson
Fe o Ca i kål
Där jag bor odlas mycket vitkål. Markerna är sandiga och kan knappast innehålla särskilt mycket kalcium och järn. Dessutom lakas mineraler ur jorden med tiden. Konstgödsel brukar bara innehålla kväve, fosfor och kalium. Hur kan då vitkål anses innehålla höga halter av nämnda mineraler?
Jag vill verkligen veta!
 
Kommentera denna artikel