Skribent: Carina Andersson
Skriv ut  Tipsa en vän  A B C
Publicerad: 2017-07-08

Semester är bra för hjärtat

Dagar då många stressar mycket tycks hänga ihop med antalet hjärtinfarkter över tid. Hjärtinfarkterna är till exempel fler på måndagar och under julhelgerna.
 
Semester är bra för hjärtat
Forskarna undersökte perioder då människor upplever särskilt mycket stress men också perioder då vi tar det ovanligt lugnt. och använde data från över 156 000 hjärtinfarkter registrerade under åtta år (2006-2013), i det nationella kvalitetsregistret Swedeheart.
 
Analyser gjordes även i undergrupperna kvinnor, män, pensionärer, arbetande, första infarkter, återkommande infarkter, STEMI-infarkter och NSTEMI-infarkter.
 
– Det här är den första studien som tittar på dessa kulturellt bestämda tidsperioder i en svensk population med data i toppklass från svenska register. Ovanligt för denna studie är att vi utgick från en tydlig stresshypotes, och att vi undersökte både tidpunkt för symptomstart och tidpunkt för sjukhusinläggning.
 
Tidigare studier har ofta saknat symptomstart och i efterhand kommit fram till att felregistrering av infarkter eller att den drabbade dröjer med att åka in till sjukhuset kan förklara variationen i antalet infarkter per dag.
 
- När vi använder symptomstart istället för sjukhusinläggning som alternativt utfall ser vi att sådana faktorer endast tycks förklara en del av variationen i antalet infarkter per dag, säger John Wallert, doktorand och psykolog vid U-CARE vid Uppsala universitet.
 
Även andra faktorer verkar endast förklara en mindre del av variationen i antalet hjärtinfarkter.
 
– Vår studie lyfter betydelsen av den sociokulturella miljön. Vår miljö innehåller stressorer för biologiskt fungerande och som även förefaller kunna trigga hjärtinfarkter. När vi länkar data för temperatur, luftförorening, utlandsresande, och statistiskt kontrollerar för dessa kvarstår ändå huvudresultatet.
 
– Vi ska dock komma ihåg att det här är en observationsstudie med svenska data och att vi måste vara försiktiga med orsak-verkan-slutsatser. Dessa tidsperioder fångar inte bara graden av stress. Med det sagt är det efter vår studie nu troligare att stress förklarar en betydande del av dessa fluktuationer i antalet hjärtinfarkter. Det finns helt enkelt inte mycket kvar som kan tänkas förklara mönstret vi ser, säger John Wallert.
 
Tidigare studier har pekat på att såväl jordbävningar som att VM-fotbollsmatcher förefaller kunna trigga hjärtinfarkt, men även att flest hjärtinfarkter sker på måndagar och på morgonen. Stress inför att hasta iväg till arbetet kan således vara en möjlig riskfaktor.
 
– Att avskaffa arbetsveckan låter onödigt drastiskt. Merparten av hur vi i samhället har kommit överens om när vi vilar och arbetar tajmar fint med vår biologiskt nedärvda klocka. Men tajmningen är samtidigt inte perfekt. Varför ska vi till exempel upp tidigt på just måndagar medan vi kan sova ut på söndagar? Ett intressant delfynd var att i gruppen infarktpatienter som fortfarande jobbar var ökningen störst i antal hjärtinfarkter på just måndagar jämfört med sju andra grupper. Kanske kan detta och andra fynd komma att ha betydelse för den framtida folkhälsan, säger John Wallert.
 
 
 
Kommentarer på denna artikel
 
Inga kommentarer har skrivits än
Kommentera denna artikel