Skribent: Carina Andersson
Skriv ut  Tipsa en vän  A B C
Publicerad: 2013-09-19
Uppdaterad: 2013-09-21

Stress ökar risken för demens

En ny svensk studie visar att personer som lider av stress i medelåldern löper två till tre gånger större risk att drabbas av demens. Även känslor av hopplöshet i medelåldern ger ökad risk att drabbas av demens. Resultatet ingår i en kommande rapport från Hjärnfonden.
 
Stress ökar risken för demens
I studien ingår 1.449 personer som följts under 20 års tid, från det att de var i 50-årsåldern tills de var runt 70 år.
 
– Denna studie visar på ett unikt sätt hur otroligt viktigt det är att ta hand om våra hjärnor igenom hela livet, och att den vardagliga stressen som vi har vant oss vid kan få allvarliga konsekvenser för våra hjärnor på längre sikt, säger Gunilla Steinwall, generalsekreterare Hjärnfonden.
 
– Antalet fall av demens ökar kraftigt, men det finns ännu inget botemedel. Förutom det stora mänskliga lidande sjukdomarna medför innebär det också en stor kostnad för samhället, redan 2005 uppskattades kostnaderna till 50 miljarder om året. Forskning som denna studie är därför en viktig pusselbit för att upptäcka mer om riskfaktorer. Det handlar om att lära sig hur vi ska agera och där det krävs även lägga om vår livsstil för att minska risken att drabbas, fortsätter Gunilla Steinwall.
 
I studien har deltagarnas känsla av stress och hopplöshet undersökts i medelåldern för att sedan jämföras med försämringen av den kognitiva förmågan drygt 20 år senare.
 
Resultatet av undersökningen visar tydligt att de deltagare som hade en stark känsla av hopplöshet eller stress i medelåldern löpte två till tre gånger större risk att drabbas av demenssjukdomar senare i livet. Hopplöshet anses vara en av de mest centrala delarna av depression, och fokuserar på pessimistiska och negativa förväntningar på framtiden.
 
– Det är mycket intressant att se en så tydlig koppling mellan de som genomgått livskriser i medelåldern, något som ofta leder till hopplöshetskänslor, och hur det påverkar försämringen av minnet och risken att drabbas av demenssjukdomar senare i livet, säger Miia Kivipelto, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet.
 
1 av 3 känner sig ofta stressad
Enligt en undersökning som undersökningsföretaget United Minds gjort på uppdrag av Hjärnfonden uppger en av tre svenskar, eller 35 procent, att de ofta känner sig stressade i sin vardag.
 
Medelålders ligger över snittet, hela 40 procent känner sig ofta stressade. Och studien visar också tydliga tecken på att utvecklingen går i fel riktning – hälften av svenskarna uppger att de stressar mer idag än för fem år sedan.
 
Arbetet är den främsta orsaken till stress för 35 procent av svenskarna och för medelålders är den siffran ännu högre, 46 procent. Även hopplöshetskänslor är vanligt – hälften av de tillfrågade i medelåldern uppger att man under de senaste tio åren under en längre period känt hopplöshetskänslor.
 
– Att leva med en känsla av hopplöshet, depression eller att stressa mycket är inte samma sak som en förkylning som går över efter några veckor på sin höjd, utan kan få mycket mer långtgående konsekvenser än vi tidigare kunnat se. Det är ett mycket intressant resultat, inte minst på grund av att vi idag stressar mer och mer, säger Miia Kivipelto, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet.
 
Fakta:
Demenssjuksomar
 
• Demens är en av våra största folksjukdomar och en av de sjukdomar som tar flest liv.
 
• Idag lider drygt 150 000 svenskar av någon demenssjukdom. Och antalet ökar stadigt - 25 000 personer insjuknar varje år. Om 50 år spås antalet Alzheimerpatienter ha ökat med 70 procent.
 
• För Alzheimers sjukdom finns idag inget botemedel, men det finns två typer av behandlingsmetoder som kan bromsa förloppet. Behandling med kolinesterashämmare, som förstärker de signalsystem som skadats i hjärnan och behandling med memantin som hjälper patienten genom att det dämpar signalsystem som är överstimulerade.
 
• Förutom det stora lidande som demenssjukdomarna för med sig innebär de stora kostnader för samhället. Redan 2005 kostade vård och omsorg till demenssjuka i Sverige cirka 50 miljarder kronor om året – tio miljarder mer än försvarsmakten.
 
• I andra västländer växer utgifterna för demensvården i samma takt. Enligt en studie genomförd i Storbritannien 2010 medför demenssjukdomar samhället lika stora kostnader som cancer, hjärt-kärlsjukdomar och stroke tillsammans.
 
Källa: Hjärnfonden
 
 
Kommentarer på denna artikel
 
2013-10-06 19:31:57 - sten bsell
Stress höjer blodsockret
Förhöjt blodsocker bidrar till alla sjukdomar inklusive demens, eller tidigare demens.
Frågade man inte om någonting annat än stress i undersökningen ?
 
Kommentera denna artikel