Publicerad: 2015-01-15
Vårda huden mot för tidigt åldrande
Hudens kondition är beroende av ålder, arv, hälsa, kost och olika livsstilsfaktorer. Huden sägs spegla kroppens insida eftersom den så tydligt visar hur du mår, både fysiskt och psykiskt. På huden syns även de första ålderstecknen och skönhetsindustrin lever på vår rädsla att se äldre ut. Vad händer med huden när vi blir äldre och går det att bromsa åldrandet?

Fakta:
Hudens viktigaste funktioner Huden utgör cirka 20 procent av kroppsvikten. En vuxen persons totala hudyta ligger på närmare två kvadratmeter och huden består till 60 procent av vatten. Huden har en mängd olika funktioner. Den reglerar kroppens temperatur genom att svettas när det är varmt och behålla värme då det är kallt. Huden skyddar oss mot bakterier, virus, frätande ämnen och yttre skador. Den förhindrar att vi förlorar mycket vätska och skyddar kroppen mot en del av den skadliga ultravioletta strålningen. När solen lyser på huden bildar den D-vitamin som behövs bland annat för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig kalcium från maten. Dessutom kan vi med hjälp av huden känna kyla, värme, beröring och smärta. Huden hos vuxna människor har ett pH-värde mellan 5 och 6. Detta värde används för att bedöma surhetsgraden och en neutral lösning, som till exempel vatten har pH-värde 7. Människans hud är alltså svagt sur och det hämmar bakterieutvecklingen.
Huden - en komplex skapelse
Vår hud består av tre lager överhud, läderhuden och underhuden. Överhuden (epidermis) är hudens översta skikt och den består i sin tur av ett övre hornlager och ett undre tillväxtlager. Tjockleken varierar på olika delar av kroppen. Den tunnaste huden har vi på ögonlocken och den tjockaste i handflator och på fotsulorna. Överhuden skyddar oss från värme, kyla samt mot yttre skador och det är här de nya hudcellerna bildas. Det tar cirka 4 veckor för en hudcell att vandra från det undre lagret till det övre lagret för att sedan stötas bort. På det sättet förnyas hornlagret ständigt. Hornlagret gör att huden är motståndskraftig mot kemisk och mekanisk påverkan, till exempel nötning. Det förhindrar också att kroppen torkar ut. Det är överhudens tillstånd som bestämmer hudens utseende, men också hur bra huden absorberar och behåller fukt. Rynkorna bildas emellertid i de undre lagren. Läderhuden (dermis) är hudens mellersta lager och hudens stödstruktur. Det är det tjockaste lagret och består av bindväv, som innehåller rikligt med proteinfibrer av kollagen och elastin. Kollagen ser till att huden bibehåller sin fasthet och elastin hjälper den att återhämta sig. Med åldern minskar antalet elastiska fibrer, och huden blir därför slapp och rynkig. Även mycket solande förstör en del av de elastiska fibrerna och får huden att åldras snabbare. Läderhuden innehåller även andra biologiska ämnen, bland annat hyaluronsyra som hjälper huden att binda vatten och bibehålla fukten. I läderhuden finns blodkärl som tillför syre och näringsämnen, och för bort restprodukter. Blodcirkulationen i läderhuden är också viktig för reglering av temperatur. När det är kallt drar blodkärlen ihop sig så att mindre mängd blod cirkulerar genom huden. Då lämnar mindre värme kroppen och huden blir blek. När det är varmt blir huden rödare eftersom mycket blod cirkulerar i de utvidgade blodkärlen. Det gör att värme lämnar kroppen och den svalnar. I läderhuden finns också lymfkärl, känselreceptorer, nerver, hårsäckar, talgkörtlar och svettkörtlar. Det finns olika sorters känselreceptorer eller mottagare, och de reagerar på beröring, tryck, värme och kyla. Även de fria nervändar som reagerar på smärta sitter i läderhuden. De olika impulserna leds sedan av nerver till hjärnan. Underhuden (subcutis) består av porös bindväv och fett. Fettvävnaden håller oss varma, lagrar energi och skyddar de inre organen. Underhuden fungerar också som ett vätskeförråd eftersom den porösa vävnaden innehåller mycket vävnadsvätska. Underhuden är 2-10 millimeter tjock hos en smal person, men kan vara ända upp till tio centimeter om man är tjock. Det är underhudens struktur och tjocklek som avgör hudens konturer. Pigmentceller skyddar huden från solenI de understa cellskikten i överhuden finns celler som innehåller ett färgämne eller pigment. Dessa celler kallas melanocyter. Pigmentet i cellerna skyddar huden från solens skadliga ultravioletta strålar. Människor med mörk hy har fler pigmentceller än de som har ljus hy. När pigmentcellerna utsätts för solljus blir huden mörkare och man blir solbränd. Det beror på att mer pigment bildas för att skydda kroppen från den ultravioletta strålningen. Mängden pigment räcker inte alltid till, och därför kan överdrivet solande leda till att man drabbas av solskador eller till och med hudcancer.
Kommentarer på denna artikel
Inga kommentarer har skrivits än
Kommentera denna artikel