Publicerad: 2018-06-06
Tång istället för potatis
Tång är inget vi brukar äta i vår del av världen, men kanske framöver. Växten är näringsrik och innehåller andra fibrer än landväxter.
 
Tång istället för potatis

Tång-fibrer antas gynna tillväxten av nya tarmbakterier som i sin tur stimulerar immunförsvaret.
 
Om det verkligen är så ska man ta reda på vid Lunds universitet. Målet är också att ta fram nya livsmedel och tillsatser, till exempel ett pulver som livsmedelsindustrin kan använda för att näringskrydda grönsaksröror, bröd och annan färdigmat.
 
Ingen blir glad av att på sommaren vada runt i illaluktande tång, men dessa så kallade makroalger är proppade med nyttigheter. Och i takt med att kampen om biomassan tätnar, grönsaker utarmas och allt fler vill äta djurfritt, så kan det bli läge för tången att göra inträde i köket.
 
I Japan och vissa delar av Asien är olika slags alger bokstavligen vardagsmat. I vår del av världen, är det som bekant inte så. Mikroalger, såsom Spirulina, kan odlas i labb och förekommer sparsamt som hälsokost, men makroalger äter vi i stort sett inte alls.
 
- Nyligen har forskningsintresset för havsväxter som näringskälla fullkomligen exploderat. I havet finns ju helt enkelt en massa biomassa vi inte utnyttjar, konstaterar Eva Nordberg Karlsson, professor i bioteknik vid Lunds Tekniska Högskola.
 
Sedan tidigare driver hon två internationella projekt om makroalger och fick nyligen anslag till ett tredje, ProSeaFood, som är ett europeiskt samarbete för att utforska tångens hälsobringande egenskaper. Närmare bestämt hur dess kolhydrater påverkar tarmfloran och i sin tur immunförsvaret.
 
Parallellt kommer forskarna undersöka hur de förmodat välgörande beståndsdelarna kan massproduceras – till gagn för miljö och folkhälsa.
 
- Här gäller det inte bara att hitta och plocka ut godbitarna. Också smak och konsistens måste vara tilltalande och produktionskostnaderna överkomliga.
 
I sina studier kommer Eva Nordberg-Karlsson att plocka fram olika fiberfraktioner och sedan med hjälp av en simulerad tarmreaktor – ungefär en mänsklig tarm i labbmiljö – studera effekten av tillsatser av dessa fibrer på den mänskliga tarmfloran.
 
Tångsorten hon studerar hör till en av de vanligare, Saccharina, och odlas av samarbetspartners på rep i havet utanför Norges kust. Totalt finns hundratals sorter i havet, men de flesta odlas inte kommersiellt.
 
Japaner hör till de mest långlivade människorna på jorden och vissa forskare tror att deras intag av alger - otroliga fem kg per person och år - spelar en roll i detta. De drabbas också mer sällan av demens och tarmcancer. Om det finns en korrelation mellan deras intag av ”sea weed” och uppvisade hälsofördelar är oklart, men en hypotes, enligt Eva Nordberg-Karlsson.
 
- Det som är spännande är att kolhydraterna i tången, alltså fibrerna, ser annorlunda ut jämfört med fibrerna hos växter på land, säger hon.
Fakta:
För- och nackdelar med att odla makroalger som föda:
+ Växer snabbt, går att ta två skördar per år. Växer snabbare än cerealier.
+ Havsväxter innehåller andra fibrer än sin land-släktingar, vilket antas gynna tillväxten
+ Odlingspotentiel: finns mycket ”ledig plats” i haven för att odla mer. Särskilt i vår del av världen då tång föredrar kall, jämn temperatur.
 
- Suger åt sig tungmetaller. Hur dessa påverkar kroppen är oklart. Det gäller därför att odla dem långt ute till havs.
- Innehåller mycket vatten, vilket kan leda till höga kostnader för att torka. Å andra sidan innehåller de inte mer vatten än vanlig potatis.