Skribent: Anna Bengtsson
Skriv ut  Tipsa en vän  A B C
Publicerad: 2012-09-23

Beroende – en hjärnsjukdom som måste behandlas i tid

Beroende är en obotlig hjärnsjukdom som börjar uppmärksammas allt mer. Att hjärnan förändras när ett beroende uppstår är en delvis ny upptäckt inom vetenskapen. Med hjälp av magnetkamerateknik kan man se hur hjärnans belöningssystem har "kidnappats" av beroendet så att det bara aktiveras av det man är beroende av.
 
Beroende – en hjärnsjukdom som måste behandlas i tid
Hjärnans belöningssystem är till för att belöna oss för sådant som är nödvändigt för vår egen och vår arts överlevnad.
 
Det är belöningssystemet som gör det njutningsfullt att äta, dricka, motionera och ha sex. När vi engagerar oss i dessa beteenden belönas vi och får minnen av våra njutningar så att vi upprepar dem.
 
Många andra aktiviteter som inte är lika livsnödvändiga kan också vara njutningsfulla, åtminstone till en början. Det kan till exemepel vara alkohol, rökning, shopping, användande av narkotika eller spel.
 
Problemet är att detta kan leda till att belöningssystemet "kidnappas" så att kopplingarna mellan nervcellerna, synapserna, ändras, vilket medför att den beroende till sist endast upplever belöning och njutning när man ägnar sig åt sitt beroende.
 
- Känslan kan bli så stark att den drabbade ägnar all sin vakna tid åt sitt beroende och därmed åsidosätter arbete, familj och fritidsaktiviteter. Ett beroende leder dessutom ofta till kriminalitet, säger professor Lars Olson vid Karolinska Institutet.
 
En hjärnsjukdom
Han menar att förändringarna i hjärnan gör att det rör sig om en förvärvad hjärnsjukdom som är orsakad av en yttre omständighet, som tillgång till alkohol, drog eller spel, på samma sätt som man kan bli sjuk genom andra yttre omständigheter.
 
Förutom att det måste finnas något i närheten att bli beroende av så kan förstås händelser under uppväxten spela stor roll.
 
- Den senaste forskningen visar att den genetiskt styrda känsligheten är viktig för hur det ska gå. Beroende är ett kroniskt tillstånd på samma sätt som till exempel diabetes och återfallsfrekvensen är mycket lik den vid en rad andra kroniska sjukdomar som också har komplexa orsaker med kombination av miljö, gener och ålder.
 
Forskning pågår för att förstå vad som gör att belöningssystemet "kidnappas". Man vet redan att det finns starka ärftliga riskfaktorer. Vissa individer löper, på grund av de genvarianter de bär på, betydligt större risk än andra att utveckla beroendesjukdom.
 
- Viktigt att nämna är dock att personer som bär på genetiska riskfaktorer för beroende inte är dömda till missbruk och att om de ändå utvecklar ett missbruk, så kan det i många fall behandlas. Därför är det väldigt viktigt att ställa diagnos och sätta in individanpassad behandling. Ju tidigare behandlingen börjar, desto större chans har den som är beroende att leva ett fullgott liv utan kriminalitet eller förstörda relationer, avslutar Lars Olson.
 
 
Fakta:
Vad är beroendesjukdomar?
Beroendesjukdomar är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige som kostar samhället 27 miljarder kronor och orsakar flera tusen dödsfall varje år.
 
Beroendesjukdom är en kronisk förändring av hjärnans belöningssytem. Vissa individer löper större risk att hamna i ett beroende än andra. Det finns starka ärftliga riskfaktorer.
 
Exempel på beroende är nikotin, alkohol och narkotika, sex- och relationsberoende, arbetsnarkomani, tränings-, spel- och shoppingberoende.
 
Det finns inga effektiva metoder att ”backa bandet”. Det är därför man beskriver de som har lyckats ta sig ur ett beroende med termer som ”nykter alkoholist” eller ”spelfri spelare”.
 
Eftersom de kemiska och strukturella förändringarna i hjärnans belöningssystem i huvudsak är likartade oavsett vilket beroende det gäller, kan kunskap inom ett beroendeområde överföras till ett annat.
 
Känn igen varningssignalerna
I princip kan man bli beroende av vad som helst såsom mat, socker, motion, känslor, sex, shopping, förhållanden etc.
 
Ett beroende kännetecknas av följande signaler:
 
  • Jag tänker mycket på just detta
  • Jag har börjat smyga med det
  • Jag känner ett sug efter det
  • Jag har utvecklat tolerans, det vill säga behöver att starkare doser/högre spelinsatser
  • Jag blir "hög" av att få ägna mig åt det
  • Jag får negativa abstinenssymptom om jag inte får ägna mig åt det
  • Det inkräktar på resten av livet, arbetet, familjen, fritiden
  • Även efter långa uppehåll trillar jag lätt dit igen
     
    Källa: Hjärnfonden
  •  
    Läs mer:
     
     
    Kommentarer på denna artikel
     
    Inga kommentarer har skrivits än
    Kommentera denna artikel