Skribent: Emelie Kalén
Skriv ut  Tipsa en vän  A B C
Publicerad: 2014-11-24

Mandometermetoden - datoriserad ätträning behandlar ätstörningar

Det finns olika sätt att behandla anorexi, bulimi och ätstörning utan närmare specifikation. En modell i Sverige är Mandometermetoden, med hjälp av ett datorprogram lär sig personer med ätstörningar att äta rätt.
 
Mandometermetoden - datoriserad ätträning behandlar ätstörningar
Enligt Mandometermetoden ska ätbeteendet normaliseras genom att patienterna får lära sig hur de ska äta och när de ska känna mättnad.
 
En viss mängd mat placeras på en tallrik som står på en datorvåg. Patienterna lär sig att känna igen sina egna signaler för hunger och mättnad med hjälp av en liten dator som är kopplad till en våg. Själva vågen är ansluten till en datorskärm med förprogrammerade kurvor. De visar hur matportionerna minskar i vikt under måltidens gång, hur fort man äter och hur mätt man är.
 
Patienterna tränar genom att anpassa ätandet till de referenskurvor som visas på skärmen. De som lider av ätstörningar vill veta hur de ska göra för att äta rätt och känna en normal mättnad då deras egna kroppssignaler inte fungerar, något som den bärbara utrustningen hjälper patienterna att hitta.
 
Sofie Nyberg utvecklade en ätstörning då hon var tio år gammal. Hon har tidigare behandlats med Mandometermetoden mot anorexi, som sedan utvecklades till en ätstörning utan närmare specifikation.
 
– Behandlingen hjälpte mig att förstå hur en normal måltid ska se ut och hur jag bör äta. Det jag upplevde som jätte mycket mat var egentligen nästan ingenting alls, säger hon.
 
Fyra områden
Mando är latin och betyder ”jag äter.” Metoden, som funnits i över 20 år, används vid behandling av anorexia nervosa, bulimia nervosa och ätstörning utan närmare specifikation, som förkortas UNS.
 
För att fastställa diagnos görs inledningsvis en ätutredning. Alla patienter har en personlig behandlare och i en individuell behandlingsplan ingår en måltidsplan, kort- och långsiktiga mål med förväntad viktutveckling samt en dagsplanering för sömn, vila och fysisk aktivitet. Tillsammans med sin behandlare bestämmer patienten sina lång- och kortsiktiga mål.
 
Medicine doktor Cecilia Bergh samt professor Per Södersten grundade AB Mando, som driver Mandometerklinikerna, efter flera års forskning om ätbeteende och mättnad vid Karolinska Institutet.
 
– Behandlingen har fyra interventioner datoriserad träning av ätbeteende, vila i värme, minskning av fysisk aktivitet och sociala övningar för att komma tillbaka till ett normal socialt liv, förklarar Per Södersten.
 
Med hjälp av värme och vila dämpas den ångest som uppstår efter en måltid.
 
– Att vila i värme efter måltiderna var till en början jobbigt, kroppen blev väldigt varm vilket kändes obehagligt. Men jag vande mig efter lång tid och tillslut tyckte jag att det var skönt att vila i det varma rummet efter maten. Så här i efterhand kan jag se fördelarna med behandlingen, något som var svårt att göra då jag var väldigt sjuk. Då ser man bara allt som negativt, säger Sofie Nyberg.
 
Stort mörkertal
Oavsett vilken ätstörningsdiagnos personen har är det viktigt att denne får en specialiserad ätstörningsvård. Mandometermetoden är ett sätt att behandla ätstörningar och ger väldigt goda resultat för en del medan andra är mer kritiska.
 
Och metoden diskuteras flitigt.
– Det här är en behandling som väcker diskussioner. Många har synpunkter om den, säger Hanna Kihlander, pressansvarig för Frisk och Fri - Riksföreningen mot ätstörningar, som tidigare hette Riksföreningen Anorexi/Bulimi-Kontakt.
 
Idag befinner sig cirka 100 000 personer inom ätstörningsvården i Sverige, mörkertalet förmodas vara stort så troligtvis är siffran ännu högre. Mellan 10 och 25 procent är män.
 
– Vanligtvis tar det längre tid för män att uppsöka vård för sin ätstörning, därför är de oftast väldigt sjuka då de får hjälp, säger Hanna Kihlander.
 
Olika kriterier
Hittills har fler än 2000 personer behandlats med Mandometermetoden och själva behandlingen pågår vanligtvis under ett år, eller något längre.
 
– 75 procent blir symtomfria efter i genomsnitt ett år och 10 procent återfaller under fem års uppföljning, säger Per Södersten.
 
Mandometerklinikernas patienter som lider av anorexi brukar återfå ett normalt ätbeteende efter cirka tre till fyra månader. För att friskförklaras ska de ha återfått en normal kroppsvikt, normala blodvärden, vara i psykisk balans samt vara tillbaka i skolan eller på arbetet. Dessutom ska de också kunna säga att mat och vikt inte längre är ett problem.
 
För bulimiker gäller även att patienten inte har hetsätit och kräkts under tre månader.
 
Viktigt med samtalsstöd
Trots att Sofie Nyberg idag mår bättre och har en fungerande vardag upplever hon fortfarande mat och bantning som känsliga områden.
 
– Men det gäller att slå bort tankarna om att jag inte är nöjd med hur jag ser ut. Att äta ordentligt är viktigt och ingenting blir bättre av att jag slutar äta.
 
För Sofie var samtalsstöd ett betydande inslag under behandlingen, något hon tycker att metoden bör vara mer inriktad på.
 
– Det gäller att inte bara fokusera på måltiderna och att vila efter maten utan att man också får möjlighet att samtala med någon. Under behandlingen dyker det upp många tankar och känslor i huvudet och då är det viktigt att man får möjlighet att prata av sig, säger hon.
 
 
Fakta:
Ätstörningar
 
Ätstörningar är ett samlingsnamn för sjukdomar som är förknippade med ätande.
 
  • Anorexia nervosa
    Den som lider av anorexia nervosa, även kallad anorexi, uppfattar sig själv som överviktig även om kroppsvikten ligger på en alldeles för låg nivå. Mat är starkt förknippad med ångest och klarar man att avstå från mat trots att man är hungrig känner man sig nöjd med sig själv.
     
  • Bulimia nervosa, bulimi
    Även vid bulimia nervosa, eller bulimi, finns en stark rädsla för att gå upp i vikt, skillnaden är att personer som lider av bulimi i perioder hetsäter stora mängder mat, vilket leder till ångest, som man försöker dämpa genom att kräkas.
     
  • Ätstörning utan närmare specifikation, UNS
    Ätstörning utan närmare specifikation, UNS, innebär att den som får diagnosen uppfyller en del, men inte alla, kriterier för anorexia nervosa respektive bulimia nervosa.
  •  
     
    Kommentarer på denna artikel
     
    Inga kommentarer har skrivits än
    Kommentera denna artikel